Detta ar den skonaste stunden pa dagen. Vi har varit pa lank, gjort var mag- och armtraning, duschat och smorjt in oss med solkram. Da ar det bara att satta sig ner pa terassen med frukost och en bok. Vi har inte brottom nagonstans. Jag tror jag skall lacka naglarna idag. Idag skall aven padlingen bli av. Vi hann inte innan lagvattnet kom pa Ton Sai sa vi far ta det har i Ao Nang istallet.
Igar unnade vi oss cocosmassage pa starnaden. Vi fick en hel ananas smt lackade tanaglar pa kopet. Sa nu ser mina fotter exotiska ut med blommor och allt. Jag har bestamt att jag utover padlandet bara skall slappa hela dagen. Jag skall ligga i plurret och sitta i skuggan med min bok och lyssna pa musik. Jag ser fram emot denna dag. Igar satt vi i varsin solstol och sag pa solnedgangen med varsin ananas i handen. Jag njot sa mycket jag hann, och tankte pa Jakob. Saknaden blir bara mera pataglig destu narmar hemfaden kommer. Jag ser sa fram emot att fa krama om honom igen! Jag far halla mig nagra dagar till.
Nu skall jag ta itu med frukosten.
Vi kom ju annars tillbaka till Ao Nang igar och vi anser bada att det var resans basta beslut. Har at helt underbart och skont och vi vill vara har tills vi pa mandag aker med bussen upp till Bangkok for den sista shoppingen. Vi bokade biljetterna redan igar sa det ar bara att befinna sig vid turistinfon kl. 16.00 imorgon. Vi har altsa tva dagar kvar pa stranden och de skall vi minsann njuta till fullo av.
Ni skulle ha sett vyerna pa var lank imorse! Det ar som att springa i ett paradis. Har ar sa lummigt och gront. Hundratals olika palmer och andra grona buskar, trad och rankor (Mamma, jag har nog nappat med mig en och annan frokapsel till dig ).
Mina funderingar
lördag 19 februari 2011
torsdag 17 februari 2011
Barbeque
Idag har vi softat pa stranden som de flesta har i Thailand skulle uttrycka sig (svenskilainen). Pratat med urtrevliga Osterbottningar fran Stockholm och gatt pa lite upptaktsfard genom djungeln. En otrevlig apa fraste sitt varsta fras mot Caroline men det stoppade inte oss. Vi fick erbjudande av de trevliga Osterbottnings-svenskarna att bo hos dem under Stockhol maraton i maj. Jatte trevliga var de! Nu under kvallen har vi grillat har vid var bungalow. Kit, agaren, grillade rakor och fisk och till det at vi Fried Rice och en underbart god chili-lime dressing som hans fru gjort. Nu skall vi fa smaka pa en Australiensisk drink och sen soka oss till sangen med vara fulla magar. Vart trevliga vardpar har tvattat vara klader sa imorgon far vi kanna oss frasha igen. Imorgon skall vi aven ta oss till Ton Sai dar vi troligen skall bo tills vi aker upp till Bangkok pa mandag kvall. Vi har planerat en kajakutflykt imorgon och far se vad det blir av den. Idag har vi tillochmed fatt lite farg, det gar framat.
onsdag 16 februari 2011
Ao Nang
Efter en mycket trevlig batfard kom vi oss fram till Ao Nang. Jag har ju en pappa som vet hur man skall ta sig fram och jag anvande mig av varje knep han lart mig nar det galler att komma sig langst fram i kon trots att man anlande sist. Dessa knep ar valdigt effektiva och man far heller inga fiender p.g.a. att det gar sa smidigt till. Jag slapp langstfram i kon och kunde knipa batens basta platser till mig och Caroline. Vi stortrivdes och blev bruna och granna. Framme i Ao Nang sokte vi reda pa bungalow stallet som vi fatt tips om pa tisdagens snorkelutflykt. Denna visade sig ligga ganska langt utanfor centrum men en man ringde ett snabbt samtal och 5 min senare blev vi upplockade och kordes till det mysiga stallet. Mannen som ager stallet ar en parla! Han kor oss in till stan nar vi vill och hamtar oss nar vi ringer och vill hem igen. Imorse kokade han kaffe till oss och jag kunde inget annat an halla god min och svalja ner den stora koppen. Igarkvall strovade vi hela kvallen runt i de sma butikerna langs med stranden och gjorde nagra sma fynd. Svart att halla sig fran att kopa nagot fast jag vet att jag borde halla mig till shoppingmeckat Bangkok pa tisdag. Men Caroline ar overtygande med sina ord: "Du kan kop en till i en adera fargo i Bangkok, ta ade nu!"
Om snorkelutflykten:
Vi blev upphamtade vid var bungalow kl. 12.30. Innan dess hade vi spenderat hela morgonen och formiddagen pa stranden med en bok i handen samt i plurret. Vi snorklade pa tva stallen men jag blev inte sa imponerad som jag var i Egypten. Mera sevard var doch grottan som vi simmade igenom for att komma in till en underbart vacker sandstrand inne i berget. Lianer hangde langs klippvaggarna och det var otroligt lunbgt och stilla dar. Fjarilar flog runt och det hela var idylliskt. Synd att jag inte kunde ta med mig min kamera in dit. Emeral caves hette stallet for den som vill titta pa natet. Vi akte till en underbart vacker strand, Koh Ngai, for att ata lunch. Vi var bada valdigt trotta nar vi kom tillbaka till var bungalow. Vi gick for att ata lite mat och somnade direkt efter.
Vi har kommit fram till att vi verkligen kan det har med prutande. Alla andra pa snorklingen hade betalat betydligt mera for sina biljetter. Och folk vi pratat med har betalat hutlosa priser for hotell och bungalows. Aven detta tackar jag pappa for, hur mycket jag an kamdes som tonaring nar han alltid skulle pruta pa mina jeans vid Jim&Jill. Tack pappa! Vi tar oss fram bra har och vi njuter for fulla muggar. Jag borjar dock sakna min Jakob riktigt ordentligt och tycker att det ar skont att jag snart far aka hem och krama om honom. Det finns bara roligheter i mitt liv.
Maten har ar rent ut sagt gudomligt god! Jag langtar inte alls efter koka paarona o kalops maste jag saga.
Faadi slosa pa grannvadri, of to the beach!
Om snorkelutflykten:
Vi blev upphamtade vid var bungalow kl. 12.30. Innan dess hade vi spenderat hela morgonen och formiddagen pa stranden med en bok i handen samt i plurret. Vi snorklade pa tva stallen men jag blev inte sa imponerad som jag var i Egypten. Mera sevard var doch grottan som vi simmade igenom for att komma in till en underbart vacker sandstrand inne i berget. Lianer hangde langs klippvaggarna och det var otroligt lunbgt och stilla dar. Fjarilar flog runt och det hela var idylliskt. Synd att jag inte kunde ta med mig min kamera in dit. Emeral caves hette stallet for den som vill titta pa natet. Vi akte till en underbart vacker strand, Koh Ngai, for att ata lunch. Vi var bada valdigt trotta nar vi kom tillbaka till var bungalow. Vi gick for att ata lite mat och somnade direkt efter.
Vi har kommit fram till att vi verkligen kan det har med prutande. Alla andra pa snorklingen hade betalat betydligt mera for sina biljetter. Och folk vi pratat med har betalat hutlosa priser for hotell och bungalows. Aven detta tackar jag pappa for, hur mycket jag an kamdes som tonaring nar han alltid skulle pruta pa mina jeans vid Jim&Jill. Tack pappa! Vi tar oss fram bra har och vi njuter for fulla muggar. Jag borjar dock sakna min Jakob riktigt ordentligt och tycker att det ar skont att jag snart far aka hem och krama om honom. Det finns bara roligheter i mitt liv.
Maten har ar rent ut sagt gudomligt god! Jag langtar inte alls efter koka paarona o kalops maste jag saga.
Faadi slosa pa grannvadri, of to the beach!
söndag 13 februari 2011
Thailand baby!
Har ar det helt UNDERBART!
Vi tog oss fram till Phuket, Krabi Beach via Wien, Budapest, Istanbul och Bangkok. Denna resa kravde ett antla timmar samt nasdukar eftersom bade jag och C hade dragitpa oss varsin dunderforkylning innan vi skulle aka. Mycket vantande och klurande var det far att fixa ihop alla vara tider men nar minibussen slappte av oss i Karon beach var vi bada overrens om att allt var vart det. Klockan var narmare 8 pa kvallen och vi sag inte mycket men varmen var ljuvlig! Vi borjade traska runt faratt saka stallen att sova pa. Efter mycket prutande hittade vi ett riktigt fint hotellrum for billiga pengar. Dar bestamde vi oss far att sova tva natter.
Vi handlade det nadvandigaste och slangde oss i var sang dar vi somnade mycket enkelt.
Musli och mjolk blev var frukost pa balkongen och resten av dagen spenderade vi pa den underbara stranden. GLADJERUS! Har ar verkligen helt underbart! Pa kvallen satt vi isanden och tittade pa den vackra solnedgangen med farsk ananas och papaya i handen. Jag kandemig lyckligt lottad. Vi hittade dessutom varsta parlan i restaurangvag. Vi at flera olika Thailandska ratter (5 st som vi delade pa) samt tva vattenflaskor. Detta kalas betalade vi dryga 4 euro far. Smaken var helt otrolig pa samtliga ratter!
Sandagen borjade kl. 06.00 med frukot pa balkongen. Buss till hamnen och bat till PhiPhi. Dar var det vacker men vi lag mest och njot i skuggan av ett parasoll. Vi hade bara tva timmar pa oss dar innan farjan tog oss vidare till Koh Lanta. Med gratis taxi tog vi oss till mitten av on dar vi borjade soka tak over huvudet. Vi hittade slutligen en riktigt brabungalow dar vi sovit en natt och har tva kvar. Vi har en sadan mysig terass dar vi sitter och njuter an bocker, skugga och frukost. I morse steg vi upp lite innan 7 och begav oss utpa lank. Detta skall dock ske tidigare imorgon sa att solen inte hinner upp redan efter halva rundan.
Efter Koh Lanta hade vi tankt bege oss ivagtill Ao Nang.Imorgon blir det troligen snorkling hela dagenrunt sma oar har i narheten.
Of to the beach! Skall prova pa Thaimassage pa stranden senare ikvall.
Manga svettiga kramar fran Lanta!
Vi tog oss fram till Phuket, Krabi Beach via Wien, Budapest, Istanbul och Bangkok. Denna resa kravde ett antla timmar samt nasdukar eftersom bade jag och C hade dragitpa oss varsin dunderforkylning innan vi skulle aka. Mycket vantande och klurande var det far att fixa ihop alla vara tider men nar minibussen slappte av oss i Karon beach var vi bada overrens om att allt var vart det. Klockan var narmare 8 pa kvallen och vi sag inte mycket men varmen var ljuvlig! Vi borjade traska runt faratt saka stallen att sova pa. Efter mycket prutande hittade vi ett riktigt fint hotellrum for billiga pengar. Dar bestamde vi oss far att sova tva natter.
Vi handlade det nadvandigaste och slangde oss i var sang dar vi somnade mycket enkelt.
Musli och mjolk blev var frukost pa balkongen och resten av dagen spenderade vi pa den underbara stranden. GLADJERUS! Har ar verkligen helt underbart! Pa kvallen satt vi isanden och tittade pa den vackra solnedgangen med farsk ananas och papaya i handen. Jag kandemig lyckligt lottad. Vi hittade dessutom varsta parlan i restaurangvag. Vi at flera olika Thailandska ratter (5 st som vi delade pa) samt tva vattenflaskor. Detta kalas betalade vi dryga 4 euro far. Smaken var helt otrolig pa samtliga ratter!
Sandagen borjade kl. 06.00 med frukot pa balkongen. Buss till hamnen och bat till PhiPhi. Dar var det vacker men vi lag mest och njot i skuggan av ett parasoll. Vi hade bara tva timmar pa oss dar innan farjan tog oss vidare till Koh Lanta. Med gratis taxi tog vi oss till mitten av on dar vi borjade soka tak over huvudet. Vi hittade slutligen en riktigt brabungalow dar vi sovit en natt och har tva kvar. Vi har en sadan mysig terass dar vi sitter och njuter an bocker, skugga och frukost. I morse steg vi upp lite innan 7 och begav oss utpa lank. Detta skall dock ske tidigare imorgon sa att solen inte hinner upp redan efter halva rundan.
Efter Koh Lanta hade vi tankt bege oss ivagtill Ao Nang.Imorgon blir det troligen snorkling hela dagenrunt sma oar har i narheten.
Of to the beach! Skall prova pa Thaimassage pa stranden senare ikvall.
Manga svettiga kramar fran Lanta!
tisdag 8 februari 2011
Oj vad det närmar sig
Här sitter jag i mitt rum som är nästan tomt på saker. Jag fattar inte riktigt att jag imorgon skall börja min resa mot Thailand som jag så länge hart drömt om. Allt måste ju vara klart imorgon. Jag har inte fler dagar på mig. Gå och lägg dig nu Mia så att du orkar imorgon! Vad har jag glömt? Vad har jag glömt att fixa? Snart får jag krama om min Jakob men dit är det ännu lite på tre veckor. Imorgon åker du till Budapest, tänk nu lite på det och få saker gjorda. Kolla upp var hostellet ligger, var en av de otaliga busstationerna i Wien finns. Var har jag passet? Har jag feber? Borde jag ta med mig min stora schampoflaska i alla fall? Näe. Kanske... Nu skall jag snyta mig, borsta tänderna och gå och lägga mig. Imorgon skall det ske mycket och på kort tid.
Mamma och Pappa
De är de mest fantastiska människorna jag känner. Vi har haft det så roligt och trevligt hela helgen. Skönt att ha dem för mig själv en liten stund också. Jag sov till och med en natt på deras hotell när jag inte orkade masa mig hem. Vi tryckte ihop sängarna och jag fick sova i mitten som förr på den gamla goda tiden.
Lördagen började på ett ypperligt sätt med hotellfrukost som var utomordentligt god. Sedan spenderades resten av dagen i Hufvudstaden Wien. Där log solen mot oss men det blåste nästan upp till storm mot eftermiddagen. Vi gick runt och småshoppade (jag köpte ingenting på hela vistelsen) och mamma hittade den skidjacka hon letat efter. Ett cafébesök hann vi med innan shoppingen fortsatte. Så äntligen till huvudmålet med dagens resa; Wienerschnitzel på restaurangen Fieglmüller. Kocken lämnade som vanligt ingen besviken. Schnitzeln var till min stora lättnade en riktig höjdare även i min faders kräsna gom. På väg tillbaka till tågstationen vek mamma in i en liten konfektbutik och fixade smått och gott till den två timmar långa hemfärden. Alla nöjda med dagen.
Hotellfrukosten var ett sådant vinnande koncept att vi även på söndag laddade batterierna där. Denna dag stod slalom i Dachstein på schemat. Efter att vi blivit lurade av en busschaufför att byta buss för att hamna på helt fel ställe, tog vi gratistaxi tillbaka till busshållplatsen där vi igen hoppade på rätt buss. Denna gång kom vi fram till rätt ställe och kunde hyra skidor och snowboard. I 15-20 graders värme och total avsaknad av vind njöt vi för fulla muggar i backarna. Höjdpunkten var absolut "tvåans kaffi" på den soliga terrassen vid en av de många mysiga Alprestaurangerna. Här satt vi och njöt så pass länge att klockan hann bli både tre och halv fyra innan vi åkte den sista biten ner till foten av berget. Jag och mamma utmanade inte ödet i den sista mördar-etappen och liftskötaren svalde alldeles förträffligt bra min historia om sjukt knä. "Ist es Kaputt?" Klart att ni får sitta på ner med liften! Med skidorna i famnen njöt vi således av de sista storslagna vyerna ifrån liften. Pappa ville dock bevisa sig duktig och tog sig ner för egen maskin. Han medgav dock att det hade tärt på krafterna i benen. Utan krångligheter kom vi oss hem till hotellet där vi alla värmde oss med varsin dusch och sedan stupade rätt ner i sängen.
Nästa morgon dök vi vår vana trogen upp vid hotellets frukosttillställning. Vid det här laget visste vi ju vad allting gick för och kunde nu fylla magarna endast med beprövade, goda saker. Det blev dock lite för mycket av det goda för mig så förmiddagen kändes magen aningen stinn. Ännu vid lunchtid var jag lagom mätt efter frukosten. Denna dag gick vi runt och utforskade staden jag bor i. Vi kollade in de två stora sportbutikernas utbud och strö-shoppade lite här och var. Vi åt lunch och handlade i de Österrikiska matbutikerna. Man måste ju ha något typiskt att ta med sig hem, Mitbringschen"". Gubbarna på mammas arbete kommer att få sätta tänderna i Mozartkulor och hemma kommer man kunna njuta av Österrikiskt bröd, jordnötschips, olika ostar och lite vin. När vi kom hem till mitt rum var vi alla så trötta och febern hade huggit tag i mig. Vi hade tänkt vandra upp till Pöstlingberg för att njuta av utsikten över staden men det fick lämna.
Dessutom hade jag och Caroline fått dåliga nyheter angående vårt flyg till Thailand på torsdag. Eftersom vi skulle mellanlanda i oroliga Kairo är vårt flyg inställt! Vi rungde runt och skickade otaliga mail hit och dit för att få någon rätsida med det hela. Vi hade blivit erbjudna ett flyg några dagar senare men då skulle ju vår resa bli så kort. Detta tänkte vi inte gå med på och krävde en två veckors semester. Jag visste ju inte inte om jag kunde skicka hem alla kläder jag hade tänkt med mamma och pappa ifall jag nu skulle bli tvungen att sitta av mina sista tre veckor i Österrike istället för Thailand. Här gör man ju inte speciellt mycket med tre par shorts och en sommarklänning även om det doftar vår i luften! Något svar på våra frågor fick vi inte förän i morse. Det var dock med lätta, nästan dansanta steg Caroline kom in i mitt rum medan jag ännu låg och sov. Vi hade nämligen fått ett nytt flyg på torsdag med Turkish airlines via Istanbul istället. Glädjen var stor och jag ville inte sova mera. Vi har handlat det sista inför resan och nu återstår bara att packa bort alla mina saker ur rummet som jag flyttar ut ur imorgon.
Mamma och Pappa kramade jag hejdå kl. 03.45 när de åkte iväg i taxin till flygfältet. Det hade hänt så mycket under kvällen så allt kändes lite huller om buller. De hade just anlänt och nu har de redan åkt iväg. Jag har ju som tur var mycket att tänka på idag och jag får ju träffa dem om tre-fyra veckor igen.
Hela helgen har vi fått njuta av underbart väder och det är jag så tacksam för.
En av de bästa veckosluten på mycket länge tillsammans med världens underbaraste pappa och mamma!
Lördagen började på ett ypperligt sätt med hotellfrukost som var utomordentligt god. Sedan spenderades resten av dagen i Hufvudstaden Wien. Där log solen mot oss men det blåste nästan upp till storm mot eftermiddagen. Vi gick runt och småshoppade (jag köpte ingenting på hela vistelsen) och mamma hittade den skidjacka hon letat efter. Ett cafébesök hann vi med innan shoppingen fortsatte. Så äntligen till huvudmålet med dagens resa; Wienerschnitzel på restaurangen Fieglmüller. Kocken lämnade som vanligt ingen besviken. Schnitzeln var till min stora lättnade en riktig höjdare även i min faders kräsna gom. På väg tillbaka till tågstationen vek mamma in i en liten konfektbutik och fixade smått och gott till den två timmar långa hemfärden. Alla nöjda med dagen.
Hotellfrukosten var ett sådant vinnande koncept att vi även på söndag laddade batterierna där. Denna dag stod slalom i Dachstein på schemat. Efter att vi blivit lurade av en busschaufför att byta buss för att hamna på helt fel ställe, tog vi gratistaxi tillbaka till busshållplatsen där vi igen hoppade på rätt buss. Denna gång kom vi fram till rätt ställe och kunde hyra skidor och snowboard. I 15-20 graders värme och total avsaknad av vind njöt vi för fulla muggar i backarna. Höjdpunkten var absolut "tvåans kaffi" på den soliga terrassen vid en av de många mysiga Alprestaurangerna. Här satt vi och njöt så pass länge att klockan hann bli både tre och halv fyra innan vi åkte den sista biten ner till foten av berget. Jag och mamma utmanade inte ödet i den sista mördar-etappen och liftskötaren svalde alldeles förträffligt bra min historia om sjukt knä. "Ist es Kaputt?" Klart att ni får sitta på ner med liften! Med skidorna i famnen njöt vi således av de sista storslagna vyerna ifrån liften. Pappa ville dock bevisa sig duktig och tog sig ner för egen maskin. Han medgav dock att det hade tärt på krafterna i benen. Utan krångligheter kom vi oss hem till hotellet där vi alla värmde oss med varsin dusch och sedan stupade rätt ner i sängen.
Nästa morgon dök vi vår vana trogen upp vid hotellets frukosttillställning. Vid det här laget visste vi ju vad allting gick för och kunde nu fylla magarna endast med beprövade, goda saker. Det blev dock lite för mycket av det goda för mig så förmiddagen kändes magen aningen stinn. Ännu vid lunchtid var jag lagom mätt efter frukosten. Denna dag gick vi runt och utforskade staden jag bor i. Vi kollade in de två stora sportbutikernas utbud och strö-shoppade lite här och var. Vi åt lunch och handlade i de Österrikiska matbutikerna. Man måste ju ha något typiskt att ta med sig hem, Mitbringschen"". Gubbarna på mammas arbete kommer att få sätta tänderna i Mozartkulor och hemma kommer man kunna njuta av Österrikiskt bröd, jordnötschips, olika ostar och lite vin. När vi kom hem till mitt rum var vi alla så trötta och febern hade huggit tag i mig. Vi hade tänkt vandra upp till Pöstlingberg för att njuta av utsikten över staden men det fick lämna.
Dessutom hade jag och Caroline fått dåliga nyheter angående vårt flyg till Thailand på torsdag. Eftersom vi skulle mellanlanda i oroliga Kairo är vårt flyg inställt! Vi rungde runt och skickade otaliga mail hit och dit för att få någon rätsida med det hela. Vi hade blivit erbjudna ett flyg några dagar senare men då skulle ju vår resa bli så kort. Detta tänkte vi inte gå med på och krävde en två veckors semester. Jag visste ju inte inte om jag kunde skicka hem alla kläder jag hade tänkt med mamma och pappa ifall jag nu skulle bli tvungen att sitta av mina sista tre veckor i Österrike istället för Thailand. Här gör man ju inte speciellt mycket med tre par shorts och en sommarklänning även om det doftar vår i luften! Något svar på våra frågor fick vi inte förän i morse. Det var dock med lätta, nästan dansanta steg Caroline kom in i mitt rum medan jag ännu låg och sov. Vi hade nämligen fått ett nytt flyg på torsdag med Turkish airlines via Istanbul istället. Glädjen var stor och jag ville inte sova mera. Vi har handlat det sista inför resan och nu återstår bara att packa bort alla mina saker ur rummet som jag flyttar ut ur imorgon.
Mamma och Pappa kramade jag hejdå kl. 03.45 när de åkte iväg i taxin till flygfältet. Det hade hänt så mycket under kvällen så allt kändes lite huller om buller. De hade just anlänt och nu har de redan åkt iväg. Jag har ju som tur var mycket att tänka på idag och jag får ju träffa dem om tre-fyra veckor igen.
Hela helgen har vi fått njuta av underbart väder och det är jag så tacksam för.
En av de bästa veckosluten på mycket länge tillsammans med världens underbaraste pappa och mamma!
fredag 4 februari 2011
Hotellfrukost och Wienerschnitzel
Dagens föödo som man sko ha sagt hemma.
Jag skall gå iväg till mamma och pappas hotell för att äta frukost tillsammans med dem. Jag som älskar hotellfrukost, vem gör nu inte det förresten?
Sedan bär det av mot Wien med Wienerschnitzel, shoping, sightseeing och allt vad det innebär.
Jag ser fram emot dagen.
Jag skall gå iväg till mamma och pappas hotell för att äta frukost tillsammans med dem. Jag som älskar hotellfrukost, vem gör nu inte det förresten?
Sedan bär det av mot Wien med Wienerschnitzel, shoping, sightseeing och allt vad det innebär.
Jag ser fram emot dagen.
LOVELY!
Jag blir så LYCKLIG! Jag hör fågelkvitter (något av det som får det att pirra och hoppa i hela mig) och solen tränger fram genom det tunna diset i vår dal.
Jag blir verkligen genuint lycklig av att solen skiner. Jag går och flinar för mig själv o kommer bara på bra saker med livet. Vem kan vara nere när solen är uppe?!
Jag har varit på 10 km länk men jag måst bara stanna och stretcha på halva för att bara få vara i solen.
Stretchningen på trappan blev mycket längre än vanligt och jag skulle helst ha satt mig ner en stund. Detta har jag dock lärt mig den hårda vägen att man inte skall göra på stentrappor såhär tidigt om våren.
Jag skall fixa till det lite i rummet, krydda kvällens laxfiléer och bege mig ut på stan med en tidning för att hitta en passande uteservering eller parkbänk. Där tänker jag sitta tills det är dags att åka till flygfältet för att hämta mamma och pappa. de borde befinna sig i Frankfurt som bäst.
Hoppas alla får en sprudlande härlig dag!
Jag blir verkligen genuint lycklig av att solen skiner. Jag går och flinar för mig själv o kommer bara på bra saker med livet. Vem kan vara nere när solen är uppe?!
Jag har varit på 10 km länk men jag måst bara stanna och stretcha på halva för att bara få vara i solen.
Stretchningen på trappan blev mycket längre än vanligt och jag skulle helst ha satt mig ner en stund. Detta har jag dock lärt mig den hårda vägen att man inte skall göra på stentrappor såhär tidigt om våren.
Jag skall fixa till det lite i rummet, krydda kvällens laxfiléer och bege mig ut på stan med en tidning för att hitta en passande uteservering eller parkbänk. Där tänker jag sitta tills det är dags att åka till flygfältet för att hämta mamma och pappa. de borde befinna sig i Frankfurt som bäst.
Hoppas alla får en sprudlande härlig dag!
torsdag 3 februari 2011
Grannar och glass
Utan grannar skulle det vara betydligt lättare att hålla den önskvärda formen. Men vilken normalfuntad människa tackar nej till en hasselnöt-choklad glass när en sådan erbjuds i dörröppningen?! Nu får jag nog bege mig ut på stan för att handla (nyttig) mat som jag skall tillreda morgondagens gäster.
Jag måste ju hinna med någon slags träning efter detta självbedrägeri.
Men gott, det var det och glad, det blev jag!
Jag måste ju hinna med någon slags träning efter detta självbedrägeri.
Men gott, det var det och glad, det blev jag!
onsdag 2 februari 2011
Varmare breddgrader
Mina tankar befinner sig på betydligt varmare ställen än Linz just nu.
Hemma är det vackert väder och här sitter jag i grådiset och möglar.
Nästa vecka bär det dock äntligen av mot Thailand, hurra!
Jag har levt så knappt jag kunnat efter julen för att jag skall kunna unna mig åtminstone någonting i det billiga landet. Jag blev så strandinspirerad så jag har surfat runt för att kolla lite sommarkläder och dyl.
Jag vill åka nu!
Hemma är det vackert väder och här sitter jag i grådiset och möglar.
Nästa vecka bär det dock äntligen av mot Thailand, hurra!
Jag har levt så knappt jag kunnat efter julen för att jag skall kunna unna mig åtminstone någonting i det billiga landet. Jag blev så strandinspirerad så jag har surfat runt för att kolla lite sommarkläder och dyl.
Jag vill åka nu!
Drömmar och tunga ben
Inatt har jag varit lika mycket vaken som jag har sovit. Jag har flyttat om mina domnade ben och armar otaliga gånger och det har ilat av värk i mina knän. Jag har drömt ett antal konstiga drömmar där bland annat min dator hade gått av på mitten, ingen ersättning fick jag heller. Med en lättnadens suck vaknade jag för att se min helt intakta laptop på bordet. Jag hade velat sova länge för att dagen skulle gå snabbt men det blev ändrade planer. Istället steg jag upp och började skriva klart det sista arbetet.
Nu skall jag fräsa till lite kyckling till min sallad och sedan bege mig ut på en uppmjukande länk.
Idag skall jag ha en helkväll med TV4 play.
Jag känner mig aningen mörbultad.
Nu skall jag fräsa till lite kyckling till min sallad och sedan bege mig ut på en uppmjukande länk.
Idag skall jag ha en helkväll med TV4 play.
Jag känner mig aningen mörbultad.
tisdag 1 februari 2011
En kväll
Idag har jag avklarat veckans 20 kilometare. Såhär i efterhand kan jag ju nog tycka att det låter ganska långt men att det skulle vara såhär utmattande. Jag är totalt utan krafter.
Nu skall jag skriva klart det sista arbetet ever här i Linz.
Vad skall jag hitta på när jag inte har någon skola längre?
Jag började sakna min älskade Kamlia, Mia, mia, Mia något otroligt mycket idag! Hon är ju hemma nu och här sitter jag ännu. Jag hade ju min sista skoldag igår och började fundera på varför jag skall vara kvar här när jag skulle ha kunnat ta flyget hem idag o få äta mat i Peffan redan imorgon. Jag vill krama alla som jag tycker så mycket om där i Vasa.
Jag har ju en massa saker att se fram emot men jag måste bara få några tomma dagar att försvinna snabbt. Det är så tråkigt när Caroline inte är här nu. Det är förresten alltid tråkigt att inte ha något att göra.
Jag är så förhoppningsfull när det gäller jobb i Vasa i vår. Ni får hålla tummarna för att det skall gå vägen men nu just lutar det åt ett mycket bra håll.
Låt tangenterna glöda!
Nu skall jag skriva klart det sista arbetet ever här i Linz.
Vad skall jag hitta på när jag inte har någon skola längre?
Jag började sakna min älskade Kamlia, Mia, mia, Mia något otroligt mycket idag! Hon är ju hemma nu och här sitter jag ännu. Jag hade ju min sista skoldag igår och började fundera på varför jag skall vara kvar här när jag skulle ha kunnat ta flyget hem idag o få äta mat i Peffan redan imorgon. Jag vill krama alla som jag tycker så mycket om där i Vasa.
Jag har ju en massa saker att se fram emot men jag måste bara få några tomma dagar att försvinna snabbt. Det är så tråkigt när Caroline inte är här nu. Det är förresten alltid tråkigt att inte ha något att göra.
Jag är så förhoppningsfull när det gäller jobb i Vasa i vår. Ni får hålla tummarna för att det skall gå vägen men nu just lutar det åt ett mycket bra håll.
Låt tangenterna glöda!
Hej/Hejdå
Johanna kom och Johanna gick. Det gick alldeles för snabbt. Tiden går fort när man har roligt för att vara lite klyschig.
Kameran hade jag med mig till Budapest och skulle redan på tågstationen börja föreviga resan. Men nej, minneskortet hade jag kvar i datorn hemma i mitt rum. Jag fick istället insupa så mycket som möjligt med mina sinnen och försöka samla allt samman på mitt biologiska minneskort inne i huvudet.
Hostellet som vi bokat visade sig vara en riktig hit! Vi hade dessutom uppgraderats till ett privatrum för att de blivit tvungna att göra lite ändringar i bokningarna. Vi fixade till riktigt goda Käsebrot, som intogs tillsammans med en mugg vitvin, för att sedan bege oss ut på Budapests kvällsgator. Vi hittade många fina platser och korade även vinnaren i tävlingen "Morgondagens restaurang". Ett besök på det fina cafét Gerbaud hann vi också med under kvällen. Här skulle man enligt en säker källa hitta "en Espresso som är så stark så att man dör!". Stark var den men vi stegade båda livs levande ut därifrån någon halvtimme senare.
Dag nummer två var vi uppe med tuppen för att hinna med så mycket som möjligt.
Vi började med att dricka te och sedan bar det av mot stora saluhallen.
Hela förmiddagen var reserverad för shopping och efter det skulle lunchen ätas.
Restaurangen vi valt ut var även den en fullträff. Gulaschsoppan var mustig och värmande och satt som en schmeck efter att vi shoppat slut på all energi i kroppen.
Efter maten skyndade vi oss till det termaliska badet Gellért. Det var väldigt kallt ute och jag kunde för tillfället inte komma på något jag hellre skulle vilja än att krypa ner i det varma vattnet. Detta var ett gammalt palats som ni alla borde få se. Vi njöt i fulla drag med alla våra sinnen. Vi kunde dock inte ligga där och dra oss hela dagen eftersom vi hade ett tåg att passa.
Väl framme vid tågstationen unnade vi oss varsin Langos och resan var fullbordad. Vi hade bokat sittplatser för hemresan och kupén var varm och gosig för två trötta vandrare. Det tog inte många minuter innan vi båda sussade sött.
Här i Linz hann vi också med en hel del på söndag. Vi utforskade staden och satt på café samt "klättrade" upp och ner för Pöstlingberg. Vi kokade även en god tomatsoppa under dagen.
Mitt i allt var det måndag morgon och jag skulle iväg på praktik samtidigt som Johanna tog sitt pick och pack hem till Finland igen.
Jag är lycklig över att ha undan allt som har med praktiken att göra och jag fick dessutom väldigt positiv feedback. Under kvällen deltog jag dessutom i min allra sista lektion på skolan och har nu bara en renskrivning av en lektionsplan att fixa så består resten av månaden av semester.
På fredag anländer mamma och pappa och det skall bli så roligt!!
Lite bilder från Linz har jag och min kamera åstadkommit under helgen så de kan ni få ta del av i brist på Budapest motiv.
Kameran hade jag med mig till Budapest och skulle redan på tågstationen börja föreviga resan. Men nej, minneskortet hade jag kvar i datorn hemma i mitt rum. Jag fick istället insupa så mycket som möjligt med mina sinnen och försöka samla allt samman på mitt biologiska minneskort inne i huvudet.
Hostellet som vi bokat visade sig vara en riktig hit! Vi hade dessutom uppgraderats till ett privatrum för att de blivit tvungna att göra lite ändringar i bokningarna. Vi fixade till riktigt goda Käsebrot, som intogs tillsammans med en mugg vitvin, för att sedan bege oss ut på Budapests kvällsgator. Vi hittade många fina platser och korade även vinnaren i tävlingen "Morgondagens restaurang". Ett besök på det fina cafét Gerbaud hann vi också med under kvällen. Här skulle man enligt en säker källa hitta "en Espresso som är så stark så att man dör!". Stark var den men vi stegade båda livs levande ut därifrån någon halvtimme senare.
Dag nummer två var vi uppe med tuppen för att hinna med så mycket som möjligt.
Vi började med att dricka te och sedan bar det av mot stora saluhallen.
Hela förmiddagen var reserverad för shopping och efter det skulle lunchen ätas.
Restaurangen vi valt ut var även den en fullträff. Gulaschsoppan var mustig och värmande och satt som en schmeck efter att vi shoppat slut på all energi i kroppen.
Efter maten skyndade vi oss till det termaliska badet Gellért. Det var väldigt kallt ute och jag kunde för tillfället inte komma på något jag hellre skulle vilja än att krypa ner i det varma vattnet. Detta var ett gammalt palats som ni alla borde få se. Vi njöt i fulla drag med alla våra sinnen. Vi kunde dock inte ligga där och dra oss hela dagen eftersom vi hade ett tåg att passa.
Väl framme vid tågstationen unnade vi oss varsin Langos och resan var fullbordad. Vi hade bokat sittplatser för hemresan och kupén var varm och gosig för två trötta vandrare. Det tog inte många minuter innan vi båda sussade sött.
Här i Linz hann vi också med en hel del på söndag. Vi utforskade staden och satt på café samt "klättrade" upp och ner för Pöstlingberg. Vi kokade även en god tomatsoppa under dagen.
Mitt i allt var det måndag morgon och jag skulle iväg på praktik samtidigt som Johanna tog sitt pick och pack hem till Finland igen.
Jag är lycklig över att ha undan allt som har med praktiken att göra och jag fick dessutom väldigt positiv feedback. Under kvällen deltog jag dessutom i min allra sista lektion på skolan och har nu bara en renskrivning av en lektionsplan att fixa så består resten av månaden av semester.
På fredag anländer mamma och pappa och det skall bli så roligt!!
Lite bilder från Linz har jag och min kamera åstadkommit under helgen så de kan ni få ta del av i brist på Budapest motiv.
 |
| Turisten |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)