Sånt som ingen vill läsa

Men det struntar jag fullständigt i! För jag har varit så otroligt duktig idag!

Skrytet:
Jag har färdigställt min kandidat så pass att det endast fattas en inledning ett abstrakt och en yttepytte metoddiskussion. ÅÅÅH!! Vilken känsla!

Klagan:
Jag ser så suddigt och det värker i min vänstra hand.
Det värker även i min bak och i mina ben.
Ryggen är helt stel och sjuk av den obekväma ställning jag suttit i sedan 9 i morse.
Jag måste packa ihop mina saker tills imorgon.

Saker jag njuter av:
Jag får åka hem till Jonny imorgon.
Det är helg efter morgondagens lektioner.
Jag har skrivit klart morgondagens filmrecensionen för många timmar sedan.
Jag har inte haft smink på hela dagen och behöver alltså inte tvätta bort det nu heller.
Jag är sjukt duktig.

Ni som betyder allt

Ni gör mitt liv!
Jag har en massa underbara vänner som är utspridda lite här och var i världen. Alla mina vänner är unika och ger mig glädje och uppbyggelse på olika sätt. Jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan er. Vänner är det mest värdefulla man kan ha! Jag berättar allt för sällan hur mycket ni betyder för mig.
Denna vännernas dag, och alla kommande dagar, får ni känna er som världens mest behövda och uppskattade vänner. Ni är var och en så otroligt värdefulla för mig.

Jag är dessutom så otroligt lyckligt lottad som har Jonny. Att han vill och orkar vara där för mig och med mig är den största glädjen i mitt liv. Jag önskar att alla fick ha en sån fin människa i sitt liv som jag har. Varje gång jag tänker på honom blir jag löjligt kär och småler för mig själv. Vi två skrattar så ofta tillsammans och han finns där med sin trygga famn när jag inte skrattar. Jonny är en alldeles underbar människa!

Hjärta mett ir tett

Feber-Fia, Sussie-Snuva, Bobban-Bob

Jag känner mig som han som hängde upp och ner för länge, tjock i huvet.
Jag har inte sovit många timmar inatt och det gör knappast saken bättre.

Föregående natt var det party hos grannen ännu klockan 01.00. Jag i min dunkande huvudvärk skulle ha klarat mig utan destumera Unz unz unz. Igårkväll var det födelsedagskalas i min toalett och under köksfläkten. Det var trevligare. Jag kunde inte åka till skolan idag och packar mina saker och beger mig hemåt. Jag har ledsnat på min spegelbild och tänkte åka hem för att titta på tv istället.

Jag hoppas och tror att min plågoande ska försvinna fortare än kvickt så att jag kan börja träna och leva igen. Skulle jag vara förkyld jämt skulle jag inte vilja leva. Det är alldeles för tröttsamt och trist.