Funderingar i tunnelbanan

Jag tror att det skulle vara på ett visst sätt att bo i Stockholm. Det skulle vara på ett helt annat sätt att bo i New York. Att bo i Kina skulle ju nog vara helt annorlunda, lika som Linz. Det skulle ju vara ett helt annat liv att bo på dessa ställen.
Men i tunnelbanan idag kom jag fram till att vart jag än skulle flytta skulle jag aldrig leva det liv som jag tänkt mig att man lever i dessa städer eller länder. Jag skulle inte känna så som jag tänker mig att en Stockholmare känner. Jag skulle inte uppleva städerna på det sätt jag förväntat mig. Vart jag än flyttar har jag mig själv med och detta förändrar allt. Allt jag är, känner, tror och tänker följer alltid med och blandar upp allt annat. En främmande stad är inte lika spännande när jag själv är med. Jag vet ju så mycket om mig själv redan. Allt vardagligt är även här väldigt vardagligt och känns lika som hemma. Man måste ibland knipa sig själv för att påminna sig om att man är långt hemifrån och lever ett annat liv. Jag glömmer det ibland och känner mig väldigt vardaglig.

Tillika som detta är lite tråkigt och gör alla ställen i världen mera bekanta och mindre spännande så är det ju skönt att alltid ha med sig en trygg punkt, mig själv.

Inatt sover jag i lakan, vilken lyx!

Vardag i vackra Linz

Handlas nöjdas

Efter morgonens länk bestämde jag mig för att köpa en ny jacka att springa med. Den jag hade med mig hemifrån är allt för tjock och andas inte. Jag blev kär i en Asics jacka som var på rea. Jag köpte den och sitter iklädd jacka på mitt rum och nöjdas. Detta ger ju ännu mera motivation till länk imorgon.

Jag köpte även de inneskor som jag tittade på igår. Nu kan jag börja spela volleyboll också. *Lycka*

Ibland känner jag att jag vill vara här.
Ibland känner jag att jag bara skulle vilja vara hemma.
Oftast känner jag att jag skulle vilja kunna vara på båda ställen samtidigt.

Imorgon skall jag och Petra åka till IKEA och mitt liv i sovsäck tar för stunden slut där.

Just nu saknar jag Mamma och Pappa!

En bra början

Klockan är 11.30 och jag har avklarat ett gymnastikpass och en länkkirunda. Det är så skönt att ha någon som gillar samma saker som jag själv gör. Jag känner att jag börjar hitta min plats.

Eftersom vi fixade våra scheman redan igår är vi, unlike the others, lediga idag. Jag tänker duscha länge, stretcha, sitta och slöäta i åtminstone en timme, fixa Österrikiskt bankkonto och strosa runt i sportaffärer i stan. Jag skall helt enkelt njuta idag.

Ps. Gymnastikläraren är redan min favorit och vi har ännu inte haft någon gymnastik.

 Mina länkkare har redan använts flitigt här.

Vy över en del av joggingrundan.

Tisdag

Gå i regnet, dricka dyrt te, fylla i papper, klistra fast foton, skratta, vänta, vara hungrig, vara arg, vara trött, avlägsna sig från lektion, gapskratta, välja kurser, anstränga sig med det tyska språket, känna glädje, vara nöjd, få huvudvärk, komma hem till dukat bord, babbla, läsa, somna.

Salsa night

En skräckdag i skolan mellan 10.00 och 19.30. Mitt huvud bultade när jag kom hem och jag intog snabbast möjligt en burana. Datalektionen som i PF skulle ha gjorts på 20-30 minuter tog i PH 3 timmar och 15 minuter! Helt otroligt oorganiserat. På dessa tre timmar lärde jag mig följande nya saker: mitt lösenord. Och imorgon följer fortsättningen.

Men när jag tagit min burana bytte jag skor och gick iväg till en salsaclub med *gänget. Jag hade inte höga förväntningar, kanske mest pga. min huvudvärk. När vi kom dit rörde sig hela dansgolvet rytmiskt till den underbara musiken och en kille stod längst fram och undervisade. Efter en timmes undervisning började den fria dansen. Oj hjälp vad alla var duktiga på att dansa. Det var så roligt att se att dansgolvet var lika fullt av pojkar som av flickor. Till en början kände jag mig lite stel men när man lärt sig en del steg och spinns blev man mera förlig. Det var så otroligt roligt och jag är upp över öronen förälskad i den här dansen! Det bästa av allt är att detta ordnas varje måndag! Jag vet hur jag kommer att spendera mina måndagar framöver. Jag har en liten teori om att vi Finländare inte skulle vara så deppade ifall vi dansade mera salsa.

Imorgon har Tony lovat att bjuda alla på en typisk Österrikisk maträtt, det ser jag fram emot. 

*Anna (Tyskland), Aneta ( Tjeckien), Tony (Österrike), Tini (Tyskland), Nina (Tjeckien), Caroline ( my homie) och jag

Ledsen

Min första ledsamma kväll. Nu känns det inte roligt att vara här. Jag skulle vilja åka hem i några timmar. Jag som trodde att det inte skulle kännas så när allt gick så bra. Livet hemma bara rullar på utan mig, det kan kännas tungt att inse.

Nå, det är en ny dag imorgon och då skall jag köpa gymkort så jag får ut mina frustrationer genom att träna. Det är en liten tröst att vara smal.

Imorgon börjar skolan, både najs och bajs.

Ensam

I morse kom jag fram till att jag har vant mig vid mitt rum och min nya livssituation eftersom jag för första gången sedan jag kom hit vaknade av alarmet och tänkte att jag skulle ge vad som helst för att få sova vidare. Precis som hemma, allt var normalt igen. Även om det var skönt att vara en morgonpigg person för två dagar skäns det skönt att vara mig själv igen.

Klockan 10 traskade vi iväg mot ett mål med okänd adress. Vi skulle besöka ett Flohmarkt (loppis), på ett ställe en kille berättade om igår. Vi viste namnet på stället men int vilket av de 7 ställen som kom upp på googlemap som var det rätta. Så, vi gissade på det som låg närmast, bara 3 km bort. Och vi blev så lyckliga när vi hittade det enorma loppiset. Där gick vi på i en timme och sedan hem igen. Väl hemma kokade vi mat.

Nu känner jag att jag behöver en paus från allt folk annars blir jag snart arg på någon. Så jag skall ha en flera timmars lång stund för mig själv och bara ligga i sängen, läsa min bok och sen kanske ta en länkkirunda.

Nya vänner

Gårdagen var en bra dag. Efter att jag fixat mitt aktivpass gick vi ut på gräsmattan och satte oss i solen. Det var så varmt att sitta där så Caroline, Petra och jag bestämde oss för att lira lite fotboll med två pojkar från Österrike istället. Detta visade sig dock vara ännu varmare. Vi spelade iaf ut dem och det står nu 1-0 Finland-Austria. Sedan trampade vi runt på stan i jakt på biblioteket. Vi fixade bibliotekskort och handlade lite på hemvägen.

På kvällen kokade vi  mat tillsammans med Aneta, Anna och Anton. Pasta Carbonara smakade gott efter allt traskande. Sedan spelade vi spel fram till tolv tiden och skrattade så tårarna sprutade. Efter det besökte vi partyrummet i källaren där det fanns ännu mera människor att prata med. Jag börjar nästan tro att jag kommer kunna lite tyska när jag kommer hem.

Ca klockan två bestämde jag mig för att ta natt, och till och med min sovsäck kändes skön efter en lång dag med många nya intryck.


Nu skall jag koka te och äta morgonmål, sedan blir det loppis på torget. Idag skall vi även träffa vår tutor Sabine på nåt trevligt Bäckerei.

Skymning i Linz

Grüss got Linz!

Jag tänker börja skriva i min blogg nu fastän den långt ifrån har det utseende jag skulle vilja att den hade.


Igår kom jag fram till Linz, den stad i Österrike som jag skall bo i fem månader framöver. Jag var trött efter att ha rest hela dagen och sovit för lite sista natten hemma. Vår koordinator på skolan, Roswitha, hämtade mig på flygfältet och jag fick mitt rum. Det är ett trevligt litet rum med mycket skåp, en säng, ett skrivbord och stol, wc, dusch, litet skylskåp och ett stort fönster som jag älskar. Det är nästan som att ha en balkong. Jag har ännu inte hunnit packa upp alla saker för det är så mycket springande hit och dit.


Jag har just varit och fixat "Aktivepass" till rådhuset och skall snabbt slänga i mig lite nudlar för att sedan fixa ett Österrikiskt bankkonto, ett bibliotekskort, telefonkort och handla lite saker. Det som fristar mest nu är att jag inte ännu har fått mina erasmus-pengar och kan därför inte köpa just någonting av det jag skulle behöva. Jag får klara mig i min sovsäck några nätter till.


Jag har träffat tre stycken flickor från Turkiet som är jättetrevliga och ett par från Uleåborg som jag pratar engelska med. Igår bjöd en österrikisk kille, som bor på samma våning som mig, oss tre finlandssvenskor på citronöl i köket och ikväll skall vi koka pasta carbonara med en tyska och en tjeckiska.Det blir inte speciellt mycket tid för en själv när man bor på det här sättet. Men det är roligt att träffa nytt folk och det är så trevligt att höra tyskan hela tiden. Redan idag känner jag att jag har fått uppdatera mig själv jättemycket.


Det är soligt och +25 grader varmt så vädret skall man inte klaga på heller. Jag är fascinerad av bergstopparna som syns på andra sidan Donau, även om Österrikarna kanske inte skulle kalla dem för berg. Jag tycker att det är vackert här och folk är vänliga. Här skall jag nog börja trivas. Även om jag saknar er där hemma.

 Det lilla flygplanet mellan Frankfurt och Linz är 

bara en cocpit längre än vad som syns på bilden.

Utsikten från mitt skrivbord.