En kväll

Idag har jag avklarat veckans 20 kilometare. Såhär i efterhand kan jag ju nog tycka att det låter ganska långt men att det skulle vara såhär utmattande. Jag är totalt utan krafter.

Nu skall jag skriva klart det sista arbetet ever här i Linz.
Vad skall jag hitta på när jag inte har någon skola längre?

Jag började sakna min älskade Kamlia, Mia, mia, Mia något otroligt mycket idag! Hon är ju hemma nu och här sitter jag ännu. Jag hade ju min sista skoldag igår och började fundera på varför jag skall vara kvar här när jag skulle ha kunnat ta flyget hem idag o få äta mat i Peffan redan imorgon. Jag vill krama alla som jag tycker så mycket om där i Vasa.
Jag har ju en massa saker att se fram emot men jag måste bara få några tomma dagar att försvinna snabbt. Det är så tråkigt när Caroline inte är här nu. Det är förresten alltid tråkigt att inte ha något att göra.

Jag är så förhoppningsfull när det gäller jobb i Vasa i vår. Ni får hålla tummarna för att det skall gå vägen men nu just lutar det åt ett mycket bra håll.

Låt tangenterna glöda!