Turkiskt os

Man kunde tro att jag stått och friterat mat i två dygn när man luktar på mina kläder. Jag och Caroline stod och kokade våra soppor när det plötsligt blev turkisk invasion i köket. De gör alltid mat som ser jättegod ut, men ALLT friteras. Hela mitt rum luktar friterade potatisar, man kunde tro att jag jobbar på Korv Görans.

Det är roligt att komma till ett ställe där andra inte känner en. Speciellt roligt är det när man vet att de lärare man har inte kommer att kunna påverka dina studier avsevärt mycket. Jag har utvecklats mycket på bara några lektioner. Jag står på mig. Jag säger min åsikt och försvarar den när någon säger emot. Jag tror att detta är väldigt lärorikt för mig. Här spelar det inte så stor roll om lärarna gillar mig eller inte. Jag är inte otrevlig på något sätt men jag håller heller inte så ofta tillbaka ifall jag är av annan åsikt än någon annan. Hemma är jag ofta lite försiktig och vågar inte alltid säga emot även om jag känner att jag borde påverka. Idag fick jag till och med beröm för mina idéer.

Annars var jag och spelade volleyboll med Aneta i måndags. Det var så roligt och ledaren berömde oss väldigt mycket och sa att vi skall komma med varje vecka, de behöver duktiga flickor. Vi flög nästan hela vägen hem.

Jag älskar även mina bildkonststudier. Det är min grej att sitta tyst och bara måla, rita, fixa. Och det är extra roligt att höra att man är begåvad. Jag trivs här.