Praha

Kom just hem från en intensiv och helt underbar helg i Prag.

Vi sov i Anetas vackra lägenhet i centrala Prag och åt gott ute på fredagkväll.

Tidig väckning och sightseeing i Prag på förmiddagen. Det var vackert väder och denna stad är ju verkligen en tjusig stad. Vi gick upp till slottet och korsade den gamla bron. Där var det för mycket folk och vi kände oss illa till mods. Vi korsade mysiga torg och frestades att köpa Langus och crepes. Denna frestelse föll vi pladask för.

När Aneta var klar med skolan gick vi till en handarbetsaffär och det började klia i händerna på Handarbets-Mia, bigtime! Jag handlade garn till två halsdukar och jag tror minsann att det räcker till att sticka en och annan socka också.

Vi skyndade vidare till sportoutletten där resten av kvällen spenderades. Där hittade jag en tröja från Adidas som jag bara behövde. :)
Denna lördagsnatt sov vi gott med magarna fulla med vår hemmagjorda pizza, hos Anetas föräldrar en bit utanför Prag.

Vi soon-to-become-marathonlöpare steg upp och åt vår frukost för att sedan hoppa i joggingskorna. Ute i de Tjeckiska "skogarna" var det frisk luft men mina ben var tunga av okänd orsak. Nöjda, rena och belåtna tackade vi Anetas föräldrar för deras gästvänlighet och körde iväg till Hennes morföräldrar.

Mommon hade börjat tillreda köttet för vår middag i fredags och det var verkligen ett välfyllt bord vi fick sätta oss ner till. Och kakbordet som följde gick heller inte av för hackor. Morföräldrarna var helt ljuvliga!! Jag blev störtkär i dem och kunde ha tagit med dem hem. De pratade ju int e ett enda ord engelska så det var kroppsspråk och höga mungipor som gällde. Aneta gjorde så gott hon kunde när det gällde att översätta. Hon fick det svettigt när båda hennes morföräldrar hela tiden hade saker att säga oss. Vi blev mottagna med öppna armar och det var verkligen en äkthet jag inte har upplevt tidigare. Det visades böcker och vinglasen fylldes hela tiden på. Mommon sa att jag måste skicka vykort från Barcelona, det skulle göra dem så glada. Och vi fick veta att de vill att vi skall komma tillbaka så fort vi hinner. Moffan skall nu baka en kaka nästa gång Aneta är hemma så att hon kan ta med den till oss i Linz.
De var helt enkelt helt underbara människor. Och jag hade nästan tårar i ögonen när de kastade slängkyssar efter bilen då vi åkte iväg.

Det är så här en resa skall vara. Jag älskar att träffa nya människor och dela liv.